Ekipageutveckling

Vad ser vi här? Detta är något jag ser hos de flesta när de svänger eller tror de uppnått böjning.

Röd pil: Vikt midja (tänk er känslan av att du drar ihop den sidans midja). Åk häst ett pass, när känner du att detta händer, är det någon midja som viks mer än den andra? varför tror du att detta sker?

Gul pil: Rumpan har ramlat ner och ut åt vänster. Åk häst och känn, när händer detta? varför tror du detta sker?

Blå pil: Fötterna är på olika höjd och ojämna trots att stiglädren är lika långa. Nu är ju detta svårt att se om du inte filmar dig själv eller har tillgång till spegel i allt du gör. Men börja kolla runt dig, när verkar detta inträffa och varför?

Kanske upplever du att hästen hela tiden puttar sadeln sned, går detta att lösa? – genom att köpa ny sadel? nej där sitter inte problemet.

Här finns ytterligare förklaring om varför detta inträffar där du också inser att logiken med att ändra dina stigläder eller köpa en ny sadel är meningslöst i detta fall.

För er som inte läst mitt inlägg om överlinje så kan ni göra det här, detta öppnas i ny flik så ni fortfarande kan studera denna bild och sedan få närmare förklaring längre ner.

Så:
1. Vi börjar med hästens sittben. Kan ni se att sittbenet är högre upp i juni? Visst känner ni också att det är lättare att peka ut sittbenet på hästen där i juni eftersom ”bullen” på hästens rumpa är så mycket tydligare? Ju tydligare ni kan se denna ”bulle” på hästens rumpa desto högre upp är sittbenet. För att känna skillnaden i er kropp: svanka –> sittbenet glider ”upp”, svansen mellan benen –> sittbenet åker ”ner”.
Så vi kan konstatera att hästen ”längt sin rumpa”.

2. Halsansättningen då? Visst kan ni se att det ser ut som att hela hästen lyft sin hals och framdel?

3. Längden på halsen. Kan ni se att hästen nästan har halsen lite indragen mellan sina bogar på junibilden men sedan har längt hela halsen och fått fram pannan en aning på septemberbilden?

4. Helhetsintryck, visst kan ni se att hela hästen upplevs mer harmonisk?

Underbart kämpat av ryttaren som sitter på en donna som inte varit enkel. Jag tycker att det är starkt och underbart med ryttare som vågar testa en sund och logisk väg i ridningen. De utvecklas hela tiden och under en lektion nyligen bjöd hästen på en oväntad passage när vi tränade detaljer i traven och såg riktigt stolt ut!
Så vad vi kan konstatera efter jobbet med henne är att vi kan låta hästen söka sig framåt och sluta bråka med dess mun medan vi jobbar på andra detaljer i vår och hästens kropp.
Resultatet kommer visa sig och det ger mer arbetsglada och harmoniska hästar om du har tålamodet för din hästs skull!

Jag ser många hästmänniskor som antingen rider och jobbar hästen 7 dagar i veckan eller de som ofta bara får till 1 dag.
Vad är egentligen fördelaktigt? och har ni någon anledning till varför ni gör som ni gör?

När jag var yngre och hade min halvblodskorsning gjorde jag helt enkelt bara som andra gjorde. Hästen skulle gå 5-6 dagar i veckan så gjorde ju alla andra. Jag hade dåligt samvete om han gick färre dagar. Men vart fanns kunskapen?

Hästens muskler fungerar som våra muskler, efter ett jobb så behöver de vila i 48 timmar. Så varför anammar inte fler människor att träna sin häst varannan dag?
”Min häst blir galen!”, då kanske vi kan fråga oss:
1. Hur stor är hästens hage?
2. Har den hästkompisar?
3. Är hagen planerad så att den måste röra sin kropp mellan mat/vatten/liggyta osv?
Om inte, har du testat att varannan dag ta en promenad eller jobba på annat sätt där hästen får stimuli men inte ansträngs?

Vad har jag sett för resultat på hästarna som jobbats såhär?
1. De har byggt mer och finare muskulatur.
2. De har en friskare kropp.
3. De har blivit gladare.

Till de som enbart jobbar hästen en gång i veckan då.
Helt ärligt, är det faktiskt så att du vaaaarje vecka endast har den tiden? överlag så har vi för tjocka och för otränade hästar här i Sverige och det är vi som ägare som har ett ansvar i detta.
När under livet var du som mest tränad i styrka och kondition? minns du då hur stolt, glad och härligt fylld med energi du var då? Detsamma gället våra hästar.
Kan det sitta i att du börjat dra dig för att köra igång era träningspass? att det har blivit lätt att skjuta på dem? som många kloka säger ”den bästa träningen är den som blir av”. Så ut och gör någonting, även det lilla bara för att komma igång! Hellre korta pass varannan dag än ett längre en gång i veckan. Våga ta dig själv i kragen och kom igång, varför har du annars häst? (där låter jag hård, men helt ärligt så måste vi kanske faktiskt våga ge oss själva en spark i röven när saker går trögt).

Kanske har vi oändligt med inspiration under sommaren när ljuset är framme nästan dygnet runt men när ljuset försvinner så går det allt mer trögt.
1. Kan du sätta upp ett mål för er träning nu under hösten/vintern?
2. Boka en kurs eller lektioner för att bibehålla inspirationen och lusten.
3. Skaffa medryttare eller ridsällskap?

Jag har mycket fokus när jag håller lektion på att ge övningar som en ryttare kan träna på i hemmiljö oavsett förutsättningar, det tror jag är viktigt för att ha kunna fokusera såhär när vi kanske känner oss begränsade i våra ridmöjligheter.
Kanske ska ni passa på nu innan de absolut kallaste månaderna och då ge era hästar en välförtjänt vila? Vad väntar ni på, förlita er inte på motivationen som kommer och går, skaffa er istället disciplin att ta er ut och ge er själva och hästen den tiden ni förtjänar!

Varför lägger jag in denna militären här? Jag skulle här lika gärna dessutom ha kunnat jämföra det med någonting från en skräckfilm som med sina armar drar sig upp från exempelvis en grav eller en framhjulsdriven bil.

Jag skulle också kunna lägga in en bild på en redigerad häst där jag gjort om dess framben till två grävskopor. Eller kanske illustrera det såhär:

Det ska alltså ge bilden av en häst som tar sig framåt med sina framben och muskler i framdelen.
Det jag tänker komma fram till att dessa muskler måste bli oerhört starka när hästen inte får bygga in fungerande drift i dess bakben. Du ser väldigt ofta dessa ”crawlande” hästar vars bakbens enda uppgift i livet är att agera stödben och medpassagerare.

Hur ser vi då detta?

Här har vi två enkla exempel på detta:

– Din häst går/springer med väldigt raka bakben
– Hästens bakhovar släpar i backen när de rör sig framåt (vid mer extrema fall av detta).

Varför kommer vi då till att hästen får grävskopeframben och stödpinnebakben?

Här följer tre delar i detta,

– Det första jag här tänker på är detta eviga drivande. Ibland ser jag en häst försiktigt börja våga balansera om sin kropp mot sina bakben, vid detta läge måste det gå långsamt eftersom det både är läskigt och tungt för våra hästar som inte är vana vid denna belastningen, men vad ser jag istället? Jo ryttaren driver fram sin häst till ett tempo där hästen inte alls vågar lita på balansen i sina bakben och faller tillbaka mot sina framben.

– En annan detalj, jag märker ett enormt övertrampsfokus, alltså där vissa vill att bakhovens spår hamnar i/eller framför framhovens spår. Här finner ni ett inlägg om detta!

– Det kan sitta i ryttarens sits och inverkan. Jag ser ofta ryttare som säger en sak med sin kropp utan att vara medveten om detta (detta gör vi alla mer eller mindre och kan därför alla behöva hjälp då och då).

Studera bakben en tid, rör de sig som två raka pinnar med endast lite rörelse närmast hoven? släp i marken?

Idag red jag fröken travhäst! Det var storm ute, storm av modellen ”piskande höstlöv, vägpinnar horisontella med marken och flygande grenar”.

Det var en ganska hispig fröken jag hämtade i hagen med hög puls. Jag är dock av modellen ”har jag sagt att jag ska motionera någons häst så motioneras den” så för att skjuta på ett pass kräver oftast mer.

Med tanke på att stormen pågick så var fröken väldigt missnöjd till en början och letade diverse faror. Ridning förr kunde i detta fall innebära en taktande häst som man fick sitta och tjuvhålla med tyglarna för att inte riskera en eventuell katastrof av modell ”atombombshäst”. Idag satt jag och kände på den här detaljen:

1. Slappna av och sjunk ner allt du kan i sadeln

2. Vilken rygghalva är lägst?

3. Mot vilket bakben vill ditt bakvalv svagt tippa mot?

I detta fall kände jag att bakvalvet föll åt höger.

Vad innebar det i detta fall?

Jo, fröken travhäst hade ett väldigt försoffat bakben. Högerbak var mest bara en medpassagerare, här har jag ritat det i ett överdrivet format för att ni ska förstå bilden av det jag menar. Ni kanske förstår här att hästen inte skulle vara såhär rak genom sin kropp om ena bakbenet placerades annorlunda?

Hon var hispigare och letade mer faror när det här bakbenet tilläts vandra omkring utan mening med livet 😉
Så genom detaljer i ridningen (så små att de knappt lyckas fångas upp från en iakttagare) så fick helt enkelt fröken bli medveten om några saker stegvis.

1. Att bakbenet existerade
2. Att det någonstans fanns en koppling mellan detta bakben och övriga kroppen
3. Att det gick att ta fram
4. Att det blev väääääldigt ansträngande att gå när det lata bakbenet äntligen hade fått sitt jobb tillbaka som annat än stöttepelare.

Resultatet?
Varje gång jag kände tendenser av att hispigheten ville krypa fram så kunde jag istället omvandla den energin ”ååh så kul med lite extra energi, den lägger vi här i bakbenet!”…..behöver jag säga att hon ogärna ville anstränga sig i onödan när hon höll sitt fokus på bakbenet som i hennes hjärna gränsade till raketforskning?

Det blev ett väldigt bra pass när vi väl var igång och den där stresslåsningen genom kroppen släppte och blev mjuk och flowig med bättre genomsläpplighet än hon haft på länge! När vi kom in var bogarna på samma nivå, hennes sänkta framdel hade höjts, frambenen hade kommit fram och tån som pekar utåt på höger bak pekade rakt fram.
Kommer detta hålla? i början bara en kort kort stund, men ju oftare hästen får träna ett nytt rörelsemönster desto längre stunder kommer det ligga kvar.

Alla lektioner leder fram till sånt här. Om ni verkligen övar på läxorna ni får och fortsätter fylla på med pusselbitar så blir ridning allt mer logisk, enkel och harmonisk!

Vi delar upp det här inlägget lite. Vi inleder det med där jag ser ryttare lägga sitt huvudfokus, varför vet jag inte men jag kan till stor del tänka mig att det handlar om att detta är vad vi ser när vi rider. Om ryttarna suttit bak- och fram hela sitt ”ridliv” så hade alla kanske tänkt annorlunda.

Blå häst – Huvudets och halsens ”originalposition” opåverkad.
Grön häst – Huvudet och halsen när den länger sin överlinje i fronten, sker endast genom rakriktning av övriga kroppen, ingen huvudpåverkan. För att nå detta krävs det en enorm kroppsträning av både ryttare och häst (detta är något jag i princip aaaaldrig får se.
Röd häst – Huvudet och halsen när den drar ihop och kortar sin överlinje (detta i en överdriven form för att förstå innebörden), detta är det som sker när man tar in hästens nos med tygelhjälper.

Vi kollar ytterligare en bild för att se vad som hänt.

Blå häst – Vi utgår från hästens originalposition, poängtera att den första dragna linjen är där hästen har sin nos, den prickade linjen där hästens nacke startar och den högra linjen är hästens manke.
Grön häst – Här kan du se att hästen tydligt läääängt sin överlinje eftersom nacken passerat den prickade linjen. Den här formen får du alltså enbart genom rakriktning av övrig kropp. Nacken ska vara högsta punkten (kan till viss del skifta här pga konstnären i detta fallet). Det blir ingen grop framför manken utan halsen och manken blir som en enhet eftersom hela ryggraden lyfter sig mellan bogbladen. En sak att tänka på är att inte alla hästar klarar att länga såhär långt, vissa kommer under hela sin tid se ut mer som den blåa hästen (beror på byggnad och ex. halslängd).
Röd häst – Överlinjen är opåverkad, nosen tas bakåt till nackens punkt istället för tvärtom. Tredje halskotan är hästens översta punkt (detta ser vi jämt och ständigt), hästen har ofta en grop framför manken (kallas lansmärke), detta för att hästen drar ihop sin halskotpelare och måste sänka sin ryggrad ner mellan bogbladen. Detta är det som alltid sker när man grejar med tygeln och kan ni tänka er hur kotorna pressas ihop där vid den tredje kotan?

!! SÅ nu kommer vi till andra delen i detta och anledningen till att jag önskat att ryttare haft sina ögon i nacken.

Kan ni se skillnaden på hästens rumpa/bäcken om hästen där länger sin överlinje eller kortar den?
I de flesta fall när jag ser människor lägga upp dressyrbilder på sina hästar så har den en fruktansvärt avkortad överlinje i bakdelen, men är det inte där den borde längas först?

För att skapa hästens känslan i din egen kropp, testa att svanka (tippa fram ditt bäcken) och ta bort din svank (tippa bak ditt bäcken). Visst förstår du att du kortar din överlinje när du tippar fram ditt bäcken och länger genom att tippa det bakåt?
Överlinjen har flera parametrar men jag vill att ni lär er att titta på detta för att förstå något såååå många verkar missa. Jag ser inte bara detta på hästar som nyss börjat ridas utan på gamla hästar som felskolats i hela sina liv.

Studera olika hästrumpor och bäcken från sidan i skritt eller trav.

     
Grön – Bäckenet tippar bakåt, hästen länger sin överlinje. Ser ni vilken rund rumpa denna får?
Röd – Bäckenet tippar framåt, kortar sin överlinje. Ser ni att hästen har en ”pikigare” rumpa, man kan tydligt se vart hästens sittben befinner sig.

Vi ser ibland människor som lägger ut före/efter-bilder på sina hästar. På många av dessa hästar så kan vi se att hästen kortat istället för längt sin överlinje. Hästen har ofta på första bilden en ”blå hals” och ett bäcken som oftast är ett mellanläge, alltså som inte tippar varken framåt eller bakåt. På efterbilden har den ofta ”röd hals” och ett framåttippande bäcken. Hur vänder vi detta? Genom att byta ut våra ögon, istället för att placera dem i ansiktet så sätter vi dem i nacken……eller som mina elever får göra –> fästa ögonen i sin rumpa!

Så slutord på detta inlägg. Testa att låta era hästar se ut som ridskolehästar med ett opåverkat huvud och experimentera med era kroppar, ni påverkar hästens överlinje genom rakriktning längre bak i kroppen genom er egen kropp och bra ridning som först grundar sig i våra bäcken. Vad händer när du rider på lång tygel? hur kan ni påverka detta genom enbart er kropp?

Behöver ni fler verktyg? Välkommen att boka in lektioner/kurser, det blir roligt att träffa er!

Nästa varje gång jag håller lektion och någon har nosgrimman på ser jag efter en stund in i lektionen att hästen begränsas av den och jag spänner antingen upp den helt och hållet eller plockar bort den.

Igår under en lektion satt en elev på sin nya häst, det är en elev som är duktig på att känna när förändring i hästen sker och har på så vis varit otroligt lättinstruerad. På tränset till hästen satt en nosgrimma som hon inte tänk på att plocka bort och jag såg detsamma på denne efter bara en kort stund, hon gick givetvis med på att vi plockade bort nosgrimman. Efter bara ett varv säger hon ”hon känns mycket mer harmonisk nu!”. Det var en väldigt subtil känsla som vääääldigt få skulle fånga upp sådär fort, men faktumet kvarstod och jag ser det varje gång. Hästen blev mer mentalt harmonisk.

Klicka här för att läsa mitt inlägg om nosgrimmor!

Finns det fler anledningar till att plocka bort nosgrimman (och framförallt den hemska snokremmen nedanför bettet) än för hästen att kunna gäspa?
– Din häst kan gapa! ”VA VILL MAN DET??”, hästen gapar av en anledning, låt hästen gapa och rannsaka din ridning istället.
– Den kan fritt röra sina käkar, att inte kunna göra det skapar spänningar och låsningar.
– ”Hmmm men för att hjälpa till att lyfta bettet då?”, jag har hittills aldrig mött någon som lärt sin unghäst att själv BÄRA sitt bett (eller som ens hört att man kan lära hästen det, det hade inte jag för några år sedan heller). Man kan alltså lära hästen att hitta sina muskler i munnen för att placera bettet på den mest bekväma platsen och bära det helt själv. Aldrig möter jag så ”bettglada” hästar som dessa.

Så ta till er det som min elev kände igår, det jag ser i alla de hästar jag plockar bort nosgrimmorna på. Det är VI som måste jobba på vår känsla, följsamhet, styrka, medvetenhet och kroppskontroll. Nosgrimman är inte lösningen.

Jag lär mig ofta av mina elever. De sätter ibland ord/känslor/bilder/aha-upplevelser som ger mig ytterligare lärdomar och vässar mig som instruktör när jag får vända, vrida och fundera.
Så tack till er och just nu tack till gårdagens elev som genom hela tiden vi jobbat tillsammans gett mig så mycket tillbaka på så många vis!

Trevlig helg!

Lektioner för mig kommer aldrig handla om en quick fix. Om det är vad man söker så bör man inte boka mig.

När jag håller en lektion som måste jag utgå för det jag ser just idag. Vad kan jag hjälpa ekipaget med just idag för att göra någonting lättare eller börja placera en pusselbit som längre fram i utbildningen kommer vara otroligt givande?

Jag kan se EN jag kan se TRETTIO saker jag egentligen vill peta in i ekipaget, jag lägger ingen värdering i detta. Men det viktiga är att ge just EN pusselbit som behövs idag.
Jag kan se en hel maaaassa låsningar i både häst och ryttare, men samma sak där. Vart kan vi göra någonting bättre idag? Allt kommer vi inte släppa direkt, det är en process att träna vår kropp och hjärna till rörelsemönster den tappat bort eller aldrig hittat.

Min instruktör gjorde ett fantastiskt inlägg som jag tycker att alla borde läsa/se/ta till sig, du hittar det här! Det är ett inlägg för sig som verkligen är intresserad av att träna din kropps olika rörelsemönster och inte fastna i snedheter och skapa olika låsningar.

Var uppmärksam i din vardag!
– Hur känns det i kroppen när du kör bil? är det någonting som banne mig kan skapa låsningar enligt mig så är det detta sittande och konstanta rörelsemönstret.
– Med vilken hand öppnar du dörrar?
– Vilken fot står du på?
– Vilken fot börjar du att gå med?
– Vilken sida av midjan är kortast?
– Hur sopar/spikar/mockar du?
– Om du hoppar över något, hur gör du detta? kan du spegelvända rörelsen?
– Från vilken sida leder du din häst? byt!
– Vart pekar fötterna när du går? kan du ändra detta?
– Kan du komma på minst 5 sätt att använda kniv och gaffel?
– Vilken sida av rumpan nuddar toalettstolen först när du sätter dig?

Vad har det med ridning att göra?
Vi jobbar alltid med att få hästen liksidig, hur jobbar du med DIN liksidighet? Är du låst till att använda kroppen på ett speciellt sätt? vi alla är det mer eller mindre.
Åk du och knäck din kropp, men det kommer inte lösa problemet med att du använder din kropp på samma sneda sätt varje dag, då blir det just en quick fix som kanske håller en liten tid. Men snart är vi tillbaka i samma mönster och har snart vår kropp lika sned igen eftersom hjärnan inte fått chansen att finna kopplingen till det nya sättet att röra sig på.

Finn grundproblemen, träna din kropp på alla möjliga varierande vis. Vet ni, detsamma gäller hästarna. De har exempelvis:
– Favorithov/-ar att luta sig på
– Speciella intränade vinklar på benen när de går
– Någon inaktiv sida av magmuskulaturen de inte riktigt finner samma kontakt med
– Intränade steglängder eller hovplaceringar
– Ett framben som gärna står aningen mer under hästen än det andra
– En favoritställning med sina ben när de äter
– Kanske ett håll de föredrar att vända åt

Ja ni förstår! En massa detaljer som kommer styra dess rakriktning om vi inte hjälper dem att upptäcka dem.
Så vad gör du personligen för att bli mer rakriktad? och vad gör du med hästen? har du samma krav på din egna träning som du har på din häst? om inte så bör du tänka om.

Hmmm vi studerar bilden nedan!
Jag ser om och om igen hur många lägger upp detta som en böjning och bärighet. Men vad är det egentligen som händer här?
Kan vi se hur hästen här placerar sitt inre bakben snett in under kroppen? Kan ni förstå snedbelastningen på lederna i bakbenet?
Bakbenet är dessutom väldigt rakt vilket som vi tagit upp i ett tidigare inlägg ger dåliga ”stötdämpare” i bakkärran som vi annars helst vill ska fånga upp mer av vikten.
Hmmm… men är det inte bra att den spårar då (att v.bak följer v.fram och detsamma gällande högerbenen)? Fast kan ni se att denne enbart spårar sina inre bakben för att framdelen lutar inåt vilket gör att ytterfram glider utanför kroppen och inner fram landar mer under kroppen? Om ni har riktigt vassa ögon kan ni även se att hästens ytterhöft har fallit ner en aning.

Vänta vad menade jag ovan? Kolla på bilden här nedan. Strecket som lutar snett inåt är siktat genom hästens framdel. Kan ni nu förstå vad jag menar med att den lutar inåt? Man vill liksom räta upp ekipaget som jag visat med pilarna till det andra strecket (strecket är ritat rakt men fotot blev taget lite snett). Kan ni här förstå att hästen roterat hela sin framdel och inte alls böjer sig på ett önskvärt sätt?
En sak till! Kan ni se att hela hästens inre bog dras bakåt när hästens huvud dras inåt vilket resulterar i att hästen antingen trampar sig själv på inner framben/slår sig/knackar sko när inner bakben kliver fram? Japp! det beror faktiskt mest på den där förbaskade innertyglen eller överböjningen i halsen.

Så till en sista bild för detta inlägg! I näästan exakt samma stegsekvens men kan ni se vilket yta inner fram fick här i jämförelse med tidigare bild?
Kan ni se hur otroligt balanserad denna framdel är i jämförelse?

En böjning du kan se tydligt med ögat är för stor för hästen. Va? Precis så. Du välkomnar då inner framben att petas in under hästen pga rotation längre fram i ryggraden, frambenet blir väldigt oelastiskt och stumt av detta. Lägger hästen huvudet på sned? rotation. Rid och slappna av, hur mycket kan du ”böja” hästen innan din höft tippar ner på utsidan eller du kan känna din midja vikas en smula på insidan? där har du rotation och alltså INTE en böjning.

Är det här enkelt? Det har jag inte sagt, det krävs en himla massa kroppskontroll från din sida och detsamma gäller hos hästen. Hur övar du den här balansen och kroppskontrollen? Kan du känna när det lutar? Vad gör du åt saken? om innertygeln är ditt svar på sista frågan så får du gärna boka en lektion och börja undersöka det här närmare för att snygga till ridningen och hjälpa din häst, jag lovar det blir kul och givande!

Jag går in djupare i ämnet i ett senare inlägg! och ja, ni får ursäkta mina bildtalanger 😉

Det är någonting fantastiskt med logiken och ögat hos icke-hästmänniskor. Vi hästmänniskor är ofta inkörda på att se och tänka specifika saker och begränsar ofta därför vår hästträning, inlärning eller utlärning, icke hästmänniskor kan ofta se en helt annan helhet jag bara älskar!

För någon dag sedan jobbade vi för hand med en kallblodstravare, en talang! Hon har dock fått lite problem med skador på honom som till viss del återkommer och ägaren vill ju såklart verkligen att hästen ska hålla sig skadefri och vara tillbaka på banan som den stjärna han är. Det här är en duktig tjej med bra ögon men oftast är vi trots detta omedvetna att vi kan göra någonting åt problemet jag ska ta upp.
En sak hästen behövde hjälp med var hur han placerade sina hovar.

Efter passet sa en kille på gården som har en otroligt begränsad hästerfarenhet ”jaha, ni har sysslat med hjulinställning!”. PRECIS SÅ! Vi förstår så väl när det gäller våra bilar att det inte är hälsosamt när hjulen är felinställda och inte rullar åt samma håll. Hur tror ni att det blir i hästens skelett?

Tänk er en professionell löpare, de tränar löpteknik och detta bland annat för att undvika skador. Man kan säga att det är en av delarna vi hjälper hästarna med. Har ni kanske reagerat på att era hästar skruvar en av sina bakben när det sätts ner? Oftast pekar tån inte riktigt rakt fram och hoven sätts kanske ned snett under hästen? spårar den på raksträckor och i svängar?
Framhovarna då? har ni någon gång sett att ett ben sätts ned lite snett (som att det benet går på catwalk)? kanske ser ett ben nästan aningen längre ut än det andra? hmmm…lutar kanske framdelen en gnutta?
Jag har hittills yyyyytterst sällan (om ens någonsin) sett någon som inte gör någonting av detta.

Nu kommer vi till det fantastiska, det här går alltså att rätta till!! Du kan hjälpa hästen med en ny hjulinställning, hur häftigt?!

Vet ni en annan upptäckt där ridfolket verkligen kan lära massor av travfolket! Travfolket har ett himla öga för någonting som ridfolket saknar. Vad ska jag komma till?
Travfolk befinner sig bakom hästens rumpa, motorn! Här härstammar problematiken som ryttare sedan ser som ett symptom, nämligen halsen. Travkusken ser alltså ofta vart de flesta problem härstammar, de kan eventuellt bara behöva lite hjälp med att korrigera detta. Så ridfolk, ta några veckor när ni bara traskar bakom era hästar och BARA studerar era hästars fina rumpor och bakben, skicka mig gärna en liten rapport när ni gjort detta! (tro mig, det är inte lätt att se alla gånger, så ge det tid). Problemet annars blir som sagt ryttarens oförstående för annat än det denne kan se.
Vi kan jämföra det såhär: Du får en enorm huvudvärk (symptomet) och inser inte att det är pga du inte druckit vatten på hela dagen (orsaken). Du löser det med att ta en huvudvärkstablett (Döljare av symptomet) medan den egentliga lösningen som varit verksam i längden hade varit att öka ditt vattenintag (den egentliga problemlösaren).
Så: Hästen lägger huvudet snett och biter tag i en tygel (symptomet) och ryttaren inser inte att en av alla grundorsaker till detta kan vara för att hästen inte kliver på ordentligt och ”hjulinställt” med ett av sina bakben (orsaken). Ryttaren löser det med att korrigera hästens hals (döljare av symptomet) medan den egentliga lösningen hade varit att få hästens bakben att kliva på som det ska (den egentliga problemlösaren).

Summa summarum: Hjulinställning på häst löser otroligt många problem och minskar risken för en maaaaassa skador/artros/förslitningar i framtid och nutid!

Börja studera era hästar och SNÄLLA….klipp bort halsen i era hjärnor och se den resterande hästen. Det är dags att ändra fokus.