Matchar du och din häst och om mina egna värderingar.

Vet ni en sak! Den mest fantastiska av hästmänniskor jag mött i mitt liv har inte haft en enda tävlingsmerit. Denne har varit genuint hästintresserad människa med enorma kunskaper tack vare en stor nyfikenhet och förmåga att undersöka undersöka och undersöka.

Eftersom denne inte haft behov att att prestera på en viss nivå inom en viss tid så har denne verkligen gett sina hästar en massa tid och istället lärt sig någonting av varje detalj de som ekipage sprungit på. Denne har dessutom lagt fokus på andra detaljer.
Så som att hästen ska vara fantastisk att hantera i alla lägen, funka bra i ridningen och utvecklas med hållbarhet och glädje.

Ibland kan jag känna att det vore enkelt att köpa mig en flashig häst och börja tävla så som alla andra, samla lite meriter. Men detta intresserar mig i ärlighetens namn inte speciellt mycket. Jag vill alltid fortsätta utvecklas på alla sätt inom hästvärlden, det är min drog! Men jag har inget behov av rosetter/medaljer/pokaler/titlar. Jag skulle kanske eventuellt tävla ifall jag hade en häst som var byggd för ändamålet, som tyckte att publik var roligt och dessutom i långsam takt och på hälsosamt sätt har tränat sig dit, men då enbart för att jag gillar att fokusera på mål.

Vi kommer också till det här med att köpa häst. Det föds för lite hobbyhästar. Så vad menar jag med det? De absolut flesta av oss är hobbyryttare, en extremt liten procent är det inte. Jag är en hobbyryttare modell: supernörd. Ridning och hästar är min stora hobby som jag skulle kunna pyssla med dygnet runt, jag har alltid ett syfte med min ridning och lägger en massa fokus och allvar i mitt jobb.
Vissa hobbyryttare kanske enbart vill ha sin hobby en gång i veckan (en sådan som kanske rider på ridskola eller är medryttare) och andra fyra dagar. Somliga hobbyryttare har inga direkta mål med sin ridning annat än att må bra, umgås med ett djur och röra sina kroppar och somliga är tämligen seriösa i allt de gör men rider inte specifikt för att tävla men kan även tävla då och då för skojs skull. Ni förstår?

Mina krav på min hobbyhäst: Trevlig att hantera, matchar mina mål med min ridning, trygg att rida ut på, hållbar, ska kunna vila utan att bli galen, vara lugn men glatt röra sig framåt, matcha min kropp (eftersom jag vill kunna inverka rätt OCH med lätthet kunna ta mig upp igen ifall jag hoppar av på en skogstur) och matcha mitt sinne (somliga hästar är exempelvis väldigt snabba och reaktiva, vissa är inte alls bekväma med detta och tvärtom).

Ifall jag sökt en tävlingshäst
hade jag sökt en häst som: Är byggd för ändamålet, har flashiga gångarter, har mycket power, är lättlastad och smidig i hantering o.s.v.
Man kan givetvis också ha kraven hos tävlingshästen som man har hos hobbyhästen. Men hos mång av proffsen så har de exempelvis anställda som sköter allt kring hästen, proffssryttaren har nog att hinna med sin expertis, att rida och tävla. Jag hoppas ni förstår att detta är kortfattade beskrivningar och att det självklart finns fler detaljer man tittar efter.

Ställ dig själv två frågor:
1. Ifall du aldrig skulle stå i ett strålkastarljus eller ifall ingen någonsin fick se dig eller din häst, vad hade du då prioriterat när du letat häst?
2. Ifall ingen någonsin skulle döma dig och din häst och hästen helt passade din ”prioriteringsmall”, vad skulle ni då ägna er åt?

Så vad vill jag säga med allt detta?
1. Det är varken rätt eller fel att vilja det ena eller det andra.
2. I många fall så behöver inte en tränares meriter säga speciellt mycket. För som sagt, de duktigaste kan ofta ha levt i skuggan. Jag skulle faktiskt helst vilja träffa de som står bakom den som befinner sig i strålkastarljuset eller som aldrig befunnit sig bland hästarna jämt med duckat för både den som befinner sig där och undvikit ljuset av egen fri vilja, vilka intressanta tankar och människor detta brukar vara!
3. Ryttare kan ofta ha köpt sig häst efter omgivningens förväntningar eller andras värderingar.

En sak som dessutom går att tänka på – bara för att en ryttare är fantastisk behöver denne inte nödvändigtvis vara bra på att lära ut. Många av dessa fantastiska ryttare är födda med en naturlig talang och kan därför inte riktigt beskriva vad de i grunden gör som de flesta andra inte får till. Det jag ser hos de flesta ryttare så är det de allra grundligaste detaljerna som saknas och som kommer göra en enorm skillnad.

Bara några väldigt ärliga tankar från mig. Märk väl att jag inte säger att varken det ena eller det andra på något sätt är fel. Men jag gillar när jag ser att ryttare matchar sin häst, att både häst och ryttare kan känna glädje i sin ridning, annan hästträning och i hantering. Man ska känna glädje istället för ångest av att komma till stallet.

Rider du ut?

Efter en ganska vanlig lektionsförfrågan igår där ryttaren erkände att denne inte längre vågade rida ut på sin häst så satt jag i funderingar.

Hur många är det egentligen som rider ut på sina hästar MED GLÄDJE? Är det många av er som rider ut och känner glädjen först efteråt som ett ”puuuuh det gick bra!”. För vet ni, det här är extremt vanligt!

För att nämna några av de vanligaste orosmomenten så skriver jag dem här. Kanske dessa tankar slå dig?
– Kommer hästen hoppa till för det där eller det där?
– Får jag stopp om jag ökar farten här?
– Kommer min häst bocka eller sticka?

För helt ärligt, om din häst gått fram överallt  i det tempo du väljer, stannar när du ber om det och aldrig någonsin bockar eller hoppar till, visste vore då uteritterna en fröööööjd?

Jag var ute och red en dag, allt gick strålande och jag kom tillbaka otroligt glad och energipåfylld som vanligt. Jag fick frågan ”Reagerade hon inte på högarna med timmer vid vägen?!”……”Vilket timmer??”.
I närheten av hagen hade det körts timmer och stoet hade varit uppjagad och jätterädd i sin hage. Så varför tror ni att vi inte ens märkte av dem?
Från första sekunden jag sitter upp så har jag ett fokus, jag känner in hästens och min kropp i dagsläget direkt och så sätter jag dagens uppgift. Jag sjunker mig så djupt in i känslan att jag inte ens hade sett det enorma timmerberget alldeles bredvid vägen där vi red, jag skrattade såklart när jag såg den i efterhand!
När hästen hade en uppgift från första stund så hade hon varken tid eller möjlighet att lägga fokuset någon annanstans.
En annan gång var när vi kom travande i ett friskt tempo efter en mörk väg, hon tvärnitade och vi upptäckte tre älgar en som skymtade en bit fram i mörkret efter vägen vi rörde oss på. Eftersom älgarna tydligen inte hade för avsikt att flytta på sig så vände vi helt enkelt om och direkt jag kände att hon började spänna sig så satte jag en uppgift vi behövde lägga fokus på. Det tog efter det max 15 meter så var hon lika mentaltavspänd som hon var innan älgarna.

Så vad krävs för att göra detta? Här kommer en väldigt kort lista.
Steg 1 – Lär dig att bli medveten om din kropp och hur den känns i alla lägen.
Steg 2 – Lär dig att ta kontroll över varje liten del i din kropp.
Steg 3 – Lär dig att känna hästens kropp
Steg 4 – Lär dig att påverka hästen i minsta detalj genom kontrollen över din egen kropp i minsta detalj
Steg 5 – Börja om, du hittar alltid nya detaljer att slipa och utveckla, tro mig!

Det där var som sagt en väldigt kortfattad beskrivning av någonting som kan vara mycket svårare än vi tror. Jag blir helt uppspelt över att få rida ut eftersom vi upplever så mycket tillsammans på insidan jag och hästen. Jag kan bli helt lyrisk över små små detaljer.

Vad finns det för andra delar i det här då?
Jo, det händer ju för alla att hästen kanske någon gång hoppar till eller gör någonting mer eller mindre förutsett.
Men här ska ni få ett exempel som visar på vilken enorm skillnad saker kommer ha beroende på kroppskontroll och muskulatur i din kropp.
– Min mamma red en häst vi hade för många år sedan (kan tillägga att min mamma då var nybörjare och red för att det höll hennes problematiska kropp väldigt välmående). Hon red på en provisorisk ridbana utan staket, på ena sidan av ridbanan hade vi en gräsmatta i uppförslut och mitt på denna gräsmatta stod ett stort träd. Jag tittade på medan mamma red.
Exemplet ur mammas ögon när hon skärrad beskriver en händelse såhär: Han sprang som en tok med mig upp på gräsmattan och jag var så nära att flyga rakt in i trädet när han kastade av mig!!
Samma exempel ur mina ögon: Han travade väldigt sakta, siktade upp på gräsmattan, saktade av till skritt flera meter från trädet, stoppade ner huvudet och mamma gled av.

Varför tror ni att det upplevdes såhär?
1. Hon kände inte att hästen berättade att den nu var på väg till gräsmattan
2. Hon hade inte verktyg i sin kropp för att förhindra det.
3. Hon hade för lite styrka och kontakt med sin muskulatur för att stabilisera upp kroppen när hästen svängde och upplevde därför detta kraftigare. När han dessutom satte ner sitt huvud så var detta spiken i kistan för upplevelsen av att bli avkastad.

Tror ni detta hänt ifall hon varit starkare och haft mer muskelkontroll? Det som förmodligen hade hänt är att hästen ändå tagit sig till gräsmattan (eftersom hon fortfarande inte hade verktygen att känna att det var på väg att hända och inverka på hästen), men hon hade tveklöst suttit kvar och förmodligen skrattat över att de hamnat på gräsmattan, vissa kanske skulle bli arga men min mamma skulle nog garanterat ha skrattat istället!

Så detta är några av de delarna som kommer naturligt av våra lektioner, alltså:
KROPPSMEDVETENHET
KROPPSKONTROLL
MUSKELSTYRKA

Så finns det ÄNNU FLER delar?
Ja, det jag skrivit om tidigare. FOKUS.
– Har du någonsin gått i mörkret och börjat fantisera om att du har en mördare bakom dig? Minns du då hur du sakta började började känna spänningar i din kropp och kanske till slut SPRANG för att ”komma undan” din fantasimördare?
– Har du suttit på skolan/jobbet och känt hur du gör dig beredd att få gå på rast när klockan närmar sig lunch? Du börjar kanske undermedvetet att sätta dig beredd att fort kliva upp, sätta dig längre fram på stolen eller åtminstone med tyngdpunkten på ett annat sätt eftersom du börjar göra dig beredd.
– Du kanske kör din bil mot ett trafikljus som lyser rött som du tror snart ska slå om, kan du då vara beredd att gasa och växla istället för att bromsa eller tvärtom ifall du kör mot ett grönt ljus.

Jag säger inte att ni gör eller har gjort så, men ifall ni kan komma på er med någon sådan situation när ni börjat förbereda er på något. När vi börjar fantisera om den eventuella händelsen och påverkar då musklerna i din kropp om än väldigt lite.
Men den lilla signalen till musklerna känner din häst!

Vart har du ditt fokus?
– Har du någon gång börjat stirra rakt upp i himlen i flertalet sekunder nära dina vänner och märkt att andra snart börjar göra detsamma? Testa! Förr eller senare så tittar också de andra.
Detsamma gäller hästen, förr eller senare kommer också hästen undra vad tusan det är du stirrar på.

En sista del jag tänker ta upp!
Ju duktigare du blir på att KÄNNA desto mer kan du läsa av din häst. Du kan då läsa av någonting innan det hänt och då istället förekomma hästen med någonting annat denne får tänka på. Detta är för de flesta överkurs. Hästar ”pratar” HELA tiden. Ju mer du lyckas fånga upp och dessutom på ett fint sätt kan svara desto mer harmonisk blir ridningen.

Så med det sagt så får ni dra era egna slutsatser. Ingenting är svart eller vitt och det vore oproffsigt att ge råd utan att ha sett häst och ryttare eftersom allas situationer kan se helt olika ut. Men jag skriver detta för att du ska få skapa lite medvetenhet i din vardag. Jag vill att häst och ryttare ska ha glädje av varandra och rida de flesta av passen ute i naturen, det kommer gynna både dig och hästen!

Trevlig dag på er, nu ska jag rida ut!

Passtakt och min Hermann

Hermann blev som jag beskrev under sin uppväxt allt mer passtaktig i ALLA sina gångarter. Han har kunnat röra sig i pass i precis alla tempon. Som föl hade han fin skritt, klockren tölt åtminstone men detta försvann när han åldrades och blev unghäst.

Varför är en häst passtaktig? Vad är det som händer?
Kort och gott, hästen låser rörelsen i sin ryggrad.

För att hästen ska sluta med detta måste vi rannsaka både ryttare och häst, i min hästs fall var det enkelt eftersom han var oinriden och ganska orörd. Men i annat fall bör man först och främst kolla ryttaren oavsett om det är en islandshäst vi pratar om eller en annan häst som också dessa kan låsa sin ryggrad och balans och bli passtaktiga.

Jag har detta inlägget beskrivit känslan av att låsa sin kropp, den kanske ger er en klarare bild av känslan i hästen när den blir passtaktig.

Här går det att läsa mer om tiden med min Hermann för att få bakgrund till det vi nu jobbar med!

Idag lämnade jag dumt nog kameran hemma på laddning….
Jag tänkte idag fortsätta jobba med att skapa en presenning till ny favoritplats för att sedan låta er ta del av när vi jobbar bort mororeflexer.
Nu VILL han verkligen till presenningen vilket är steg 1. Men idag kunde vi använda den på ett annat sätt än jag från början tänkt.
Han var otroligt lösgjord idag och inte alls speciellt passtaktig. Han rörde sig i klockren tölt mest hela löslongeringen vilket han inte gjort sedan föl. För att få trav krävs där en längning och att han lägger sig lite på bogarna, att länga sig har han inte alls varit bekväm med!
Varje gång han närmade sig presenningen i tölt och jag bad honom att stanna gjorde han en frivillig längning mot presenningen och stannade sedan på presenningen.
Detta resulterade efter några gånger i att han började våga utmana sin kropp i längningar även utanför presenningen! Han rörde sig ibland för första gången närmare travtakt och tog nääääästan något travsteg innan han låste sin ryggraden igen, för honom är detta STORT!

Han var så flott idag eftersom han rörde sig med en ny lösgjordhet han inte tidigare haft! Jag är helt överlycklig!
Ni kommer få fortsätta följa honom! det finns många steg när man vill vara noggrann.

Över och ut!

Inner- och ytterskänkel, rider du skillnad?

Vi ser det överallt, ryttare med innerskänkeln på utsidan och ytterskänkeln på insidan.
Vi pratar om dess uppgifter men ingen vet riktigt varför och hur.

Innerskänkeln som hästen ska kunna forma sig runt och ”öppna väg”, men vet du hur? de flesta tror nämligen att det har med helt fel del av benet att göra.
Ytterskänkeln som ska bevaka hästens bakdel och ”stänga vägen”. Vet du hur? De flesta tror att de vet men använder benet på fel sätt.

Här är en innerskänkel:

Här är en ytterskänkel:

Här ser ni dem framifrån där ni ser min högra som en ytterskänkel och min vänstra som en innerskänkel:

Här har Lindah en film ifall ni vill studera detta på olika ryttare:

Jag ser dock oftast ryttarna ha sina skänklar på fel sida eller ha enbart två innerskänklar, detta är vanligt på flera nivåer och är en av delarna hos ryttaren som skapar svårigheter i hästens utbildning.

Hur reagerar du ifall jag trycker in en pinne eller mitt finger i din midja? Du drar ihop den va? För så funkar det med muskler, den muskel vi petar på drar ihop sig (ifall vi inte då lärt oss att stänga av för alla omedvetna signaler vi ryttare givit våra hästar, men det är ju förmodligen inte i dina sunda ögon önskvärt, eller hur?).
Vi tänker att vi använder innerskänkeln som en ytterskänkel, vad säger vi till hästen?……. vi säger ”korta din utsida”, men vänta nu (!!) Vill vi inte ha utsidan lång? Jo!

Hmmmmm….. kan vi då till viss del förstå varför vi har skapat ett behov av denna innertygel? En av anledningarna folk har listat ut som alltid är i brist på någon detalj som saknas i din ryttarkropp.

En liten sidenote…. ni förstår att vi måste kunna skifta våra ben ganska ofta under ett ridpass va? Tror ni då att det är en nackdel eller en fördel med skoningarna vissa ridbyxor har? Det är upp till var och en att fundera, jämföra och känna.

Det jag vill tillägga innan jag avslutar det här inlägget är detta, VAR ÖDMJUK OCH HÅLL DIG IFRÅN ATT DÖMA. Döm inte dig, döm inte andra. Bli bara medveten och njut av vägen att utvecklas som ryttare, den vägen är magisk när du sakta hittar alla detaljer och verktyg!

Intresserad att boka en kurs/lektion av mig eller testa min instruktör och mentors otroligt pedagogiska onlineutbildningar?
Adjö för den här gången!

Häst som väljer oönskad väg under ridpass.

Detta är en häst som bums skulle ta sig till utgången. Varje gång de passerade blev det väldigt jobbiga diskussioner som skulle förstöra glädjen i passen för både häst och ryttare. För att ryttaren och hästen skulle få mer harmoniska ridpass började vi därför att jobba med det.

Jag ser samma på hästar som väjer för hinder eller vänder in på andra vägar än du tänkt i skogen för att nämna två exempel.

Detta är ganska vanligt förekommande och den vanligaste synen är att man ser ryttaren dra i innertygeln för att stoppa upp det. Varför är inte detta speciellt bra? Hästen går dit halsen inte är så här kommer händelseförloppet av detta:
1. Hästen drar till vänster
2. Du drar till höger
3. Hästen lägger halsen till höger
4. Du har öppnat för att få hästens bog att gå ännu mer till vänster
5. Du får dra hårdare tills dess hästen tycker att munvåldet gör ont och följer dig.

Ni kan se hur detta inte skapar så mycket harmoni va? Ni kan också se att detta inte blir en häst som kommer lita på dig och din hand.

Min elev fick istället träna på att:
1. Stänga sidan dit hästen ville dra och på så vis skapa känslan av en stark vägg ”här är det stängt, vi går hit istället!”. Hon fick lära sig att hitta rätt muskler och teknik.
2. Lära sig att känna minsta vink hos hästen som visade att den började tänka mot utgången.
3. Lägga ihop dessa

Varför var det viktigt att lära sig att känna tanken på utgången hos hästen?
Hästen pratar i precis varje sekund med oss, en häst gillar en tvåvägskommunikation. Oftast så finns där ingen djupare kommunikation, ryttaren fångar oftast inte upp detaljerna hästen förmedlar hela hela tiden.
Här kommer två listor på ett händelseförlopp igen, detta kommer visa när ni inte har en tvåvägskommunikation och när ni har en.

När du inte hör hästen:
1. Hästen börjar tänka mot utgången
2. Hästen organiserar sin kropp för att röra sig ditåt
3. Hästen går mot utgången
4. Du ska här stoppa hästen eftersom du först här märker att den pratar
5. Hästen ska hinna förstå vad du menar
6. Ovilligt organisera sin kropp eftersom den redan hade ställt in sig på utgången
7. I sista sekund klumpigt röra sig vägen du planerat

När du hör hästen:
1. Hästen börjar tänka mot utgången
2. Du hinner uppfatta tanken och direkt organisera DIN kropp för vad ni faktiskt ska göra, ”Jaha du tänkte ditåt men det är det HÄR jag har planerat
3. Eftersom hästen inte hunnit organisera din kropp så följer den din kropp
4. Ni går med lätthet tillsammans förbi hörnet.

Förstår ni skillnaden?

När ni börjar KÄNNA hästen och KÄNNA er egen kropp så uppstår inte längre dessa problem. Ser ni hur lätt det ser ut här?! WOW så snabb hon blev på att fånga upp hästens känsla på bara en lektion,  ”jag känner direkt nu när hon börjar tänka mot utgången!”.

Vi såg så tydligt reaktionerna i denna hästen. Ser ni så nöjda och mjuka ögon och ansiktsuttryck hästen får efter hörnet? Innan såg det ut som att dessa två var vilsna i skogen, hästen såg ut som en stadskvinna med enorma kontrollbehov och därför ville bestämma sin egna väg. Kan ni förstå lättnaden i ”stadskvinnan med kontrollbehov” när hon insåg att ryttaren var en orienterare med stenkoll på karta och kompass?

Under mina lektioner tränar vi på en sak i taget. Ni har gjort koordinationsövningar va? exempelvis när man ska klappa med en hand på ett och samma ställt på bröstet och stryka upp och ner längs din bröstkorg med den andra? Visst hade det varit svårt ifall jag samtidigt poängterat att du ska göra en sak med ena vaden samtidigt innan du fått chansen att träna in det första. Så hur annat ser ut i filmerna är ingenting konstigt, vi tränar just nu på att stänga utsidan och förekomma hästen, hur resten ser ut är oviktigt.

Hermanns utbildning

Här är en film från andra ridpasset på Hermann. Han kommer bli bombsäker denna häst!
Vi har under våra senaste pass suttit upp och ridit. Han har haft gamla trygga Kari som sällskap och eventuell ”rullator” ifall balansen skulle bli svår för honom. Det har inte varit några som helst konstigheter eftersom vi jobbat med mycket förberedande arbete. Vi har även börjat tömkört genom konbanor vilket vi fortsätter med.

För er som har unghästar eller äldre redan inridna hästar och vill jobba förberedande, förbättra kommunikation, få mer variation i ert arbete, få bättre samspel och/eller vill utbilda er häst från marken (du får på så vis en otroligt trevlig häst i ridningen) kan jag rekommendera dessa online kurser som finns i flera steg:

Logisk Horsemanship

Arbete vid hand

Tack vare övningar som dessa i kurser ovan har jag fått en otroligt trevlig häst som fortsätter bli allt mer lättarbetad!

För de som inte följt min Hermann så kan jag säga att detta varit en häst som blivit allt mer passtaktig under sin uppväxt. Han har inte heller gått med speciellt uppfostrande hästar utan fick till stor del göra lite som han ville i flocken. Vad ledde det till? Han blev en sågbock 😉
Han hade alltså svårt att flytta sina kroppsdelar, hade väldigt dålig kroppskontroll och dålig balans och blev därför sur när man påverkade honom och han blev allt argare under exempelvis verkning (för tänk er att rycka bort ett ben från en sågbock). Vi har jobbat sedan i höstas med några få korta pass i veckan och någon veckovila här och där. Han har ändrat sin hållning, hans små ögon har börjat komma ut allt mer, hans skritt har blivit mer fyrtaktig, han flyttar sig på en massa olika vis och det går allt lättare, han ser så mycket gladare ut och vi håller på med de sista flyttningsdetaljerna för att han även ska vara snäll att verka just vänster fram som han fortfarande blir grinig när man ska rubba i ren rädsla att ramla.

Nu ska vi snart börja jobba bort hans mororeflexer. En av dessa är exempelvis den reflex som gör att vi människor  drar ihop våra överkroppar när vi blir rädda (jag har redan jobbat på att träna bort min egen vilket är steg 1). När man tränar på detta kommer han sluta upp med att skvätta för saker av ren reflex.

…..Fortsättning följer!

Ifall ni själva är intresserade av detta så finns det både onlinekurser och möjlighet till hjälp både kroppsligt, vid hand och i ridningen genom bokade lektioner/kurser live!

Ryttare/människor med balansproblem

Har din balans kanske blivit sämre med åren? Vi skyller ofta på åldern. Men kan inte dina balansproblem bero på att du inte längre leker? (poängtera att jag inte menar att det i ALLA fall är såhär)
Ni vet det där citatet ” Man slutar inte leka för att man blir vuxenman blir vuxen för att man slutar leka.” börja fundera på detta gällande exempelvis balans.
Titta på barn. De utmanar sina kroppar genom lek, hoppar på ett ben, hoppar hopprep, balanserar på stenar/plankor/streck på marken/stockar osv allt de kan hitta på. Barnen utmanar dessutom balansen, tänk er exempelvis leken ”inte nudda golv” där de kliver/hoppar mellan olika punkter de ska balansera på.

Så kan det vara så att din balans till stor del blev sämre för att du slutade leka och slutade utmana din kropp?
När man utmanar sin kropp och exempelvis balanserar så lär man sig sin kropp, skapar en högre kroppskontroll och bygger faktiskt muskler tro det eller ej.

Kan det vara värt att börja leka lite igen för att se hur detta påverkar din balans? Börja på den nivå du är bekväm med oavsett vilken nivå detta är. Kanske kan detta föryngra känslan i din kropp, göra dig tryggare i din vardag eller utveckla din trygghet på hästryggen? Ifall det inte är så att du har dålig balans, undersök då hur den kan utvecklas och vilka effekter detta kan ge just dig!

Många av mina elever har efter en tid blivit allt tryggare på hästryggen och utvecklat sin balans, varför? Jo, för vi börjar jobba med ryttarens muskelkontroll. Ryttaren både stärker musklerna och lär sig att kontrollera och känna dem. Men visst är det fantastiskt att du även kan börja jobba med din balans till vardags?

Du kanske tycker att din häst är vinglig, men har du testat röra dig på ett förutbestämt rakt streck. När du gjort det så kommer de flesta upptäcka att de vinglar eller åtminstone får anstränga sig för att gå rakt. Kan du hjälpa en obalanserad häst ifall du själv inte är balanserad? Kanske, men visst är det så mycket lättare med dig själv i balans.

Vad har vår hjärnkontroll med hästen att göra?

Var hos en kund idag. Hon berättade om hur hon kom travandes på sin islandshäst genom skogen, ser en stig som svänger av och tänker ”sväng INTE där!”….såklart så svängde hästen just där.

Varför?

Ni har säkert hört den klassiska ”tänk inte på en blå elefant!”………. vad vill hjärnan göra? jo där såg du såklart den där provocerande elefanten om än bara för en kort stund.

Våra hjärnor förstår inte ordet INTE. Tänk också på detta, vad har hjärnan då att förhålla sig till när den inte får veta vad den SKA göra? Tänk ifall vi istället sagt vad hjärnan faktiskt SKULLE tänka på, så konstruktivt!

Detta gäller ju såväl med barn som med oss och djuren. Är det inte klassiskt när du säger till ett barn ”tappa inte den där”, och så PANG låg det i marken. Just det, för att barnets hjärna bara ser scenariot av att tappa det denne bar på. Hjärnan är ju det som ger signaler till resten av kroppen.

Så vad har det här med din ridning att göra?
Jo, för även där så sänder du signaler från din hjärna och till din kropp. Småååå småååå signaler som din häst läser. Tänk istället vad du VILL att denne ska göra.

Tänk er in i detta scenario:
Du är lärare i ett klassrum och står just nu och pekar på någonting på tavlan (du är en ryttare som håller på att visa någonting för din häst). Det knackar på dörren och ALLA elever kastar sin blick på dörren (hästen ser en löpare en bit längre bort i skogen). Ifall du också i detta läge fortsätter att ha fokus på tavlan och peka på det ni håller på med så kommer eleverna (hästen) förr eller senare glimta tillbaka på dig och tänka att ”just det, det var ju detta vi höll på med” och sakta återgå. Ifall du istället också stirrat på dörren vad tror du detta lett till? Jo, barnen (hästen) hade haft svårare att slita sin blick från dörren eftersom du nu bekräftat att detta var otroligt viktigt!

Så kan du vara den konstruktiva? gör ingen stor sak av att din häst stirrar på någonting. Jag brukar personligen tänka ”Jaja, du tittar på det där MEN jag fortsätter med det här”. Det brukar ALLTID leda till att hästen sedan hade någonting att falla tillbaka på och lugnar sig snabbare än då vi båda haft fokuset någon annanstans. Båten kanske driver iväg lite, men den kan betryggas av sitt ankare.

Var det mentala ankaret, den trygga vägledaren som alltid håller sitt fokus och lugn.

En liten detalj med nosgrimmor.

I många fall använder vi dem för att de sitter på tränset när vi köpte dem och i andra fall av andra anledningar.
Men här har vi en sak att tänka en stund extra på.

Bra ridning gör exempelvis att du hjälper hästen med spänningar den går och håller på, spänningar som skapar snedheter. Alla har snedheter, mer eller mindre.
Kan du minnas känslan efter att du själv släppt på spänningar, kanske efter en behandling eller när du efter en hel dag har gått med spänd nacke och äntligen släpper ner axlarna du haft vid öronen. Vilken känsla pratar jag om då? känslan av att vilja gääääspaaaaa.

Kan du också minnas känslan när du gäspar men bara tillåts HALVA gäspen? den fruktansvärt irriterande känslan av att inte ges hela utan bara halva gäspen! och kan du då minnas känslan av hur detta skapade nya spänningar i dig? Testa att låtsasgäspa med igenbitna tänder eller bara ett lätt mellanrum och testa sedan skillnaden.

Hur skön är inte känslan i kroppen av en riktig sån där ”ful-gäsp”? en sån där någon skulle kunna se in i din mun och rätt ner i din mage vad du åt till senaste måltid.

Här ser vi en av mina elevhästar som här får slappa en stund tillsammans med sin ryttare och verkligen ”fulgäspa”. Detta händer varje ridlektion med denna häst.

Tillåts hästen ”ful-gäspa” när vi stänger igen dess mun?

Vid många tillfällen och senast idag hände detta. Jag hade ett ekipage på sin första lektion där eleven varit snäll mot sin häst och hade nosgrimman på det yttersta hålet. Efter bara en kort kort stund började hästen diskret röra sina käkar och försökte gäspa. För ryttaren så märktes inte detta men för mig som gick bredvid och kände igen den subtila rörelsen så blev det tydligt. När nosgrimman då öppnades så gick hästen och gäspade då och då genom resten av lektionen, först avvaktande och försiktigt och sedan blev det allt mer ”ful-gäspar”.

Så tillåts din häst att gäspa under ridpassen?

Testa att åtminstone plocka av den där snokremmen som sitter nedanför bettet och knäpp upp själva nosgrimman så långt det går ifall du inte helt känner dig redo att plocka bort den helt. Se bara till att utrymmet är tillräckligt stort för en rejäl gäspning.
Ifrågasätt också VARFÖR du använder den och grundorsaken till detta. Är det någonting du kan ordna i hästens och/eller din utbildning? Är det visuellt, att du tycker att hästen är fin i nosgrimma? fundera och rannsaka er själva.

Har din häst svårt att stanna?

Kan det finnas någon speciell anledning till att din häst har svårt att stanna?

Här talar jag och visar lite snabbt något ni kan titta efter.

Denna bild får visa vad jag menar.
namnlos

Förstår ni själva att hästen till vänster har svårt att stanna? Prova som jag visade i filmen att alltid luta dig framåt. Det enda som gör detta bekvämt är att vara i konstant rörelse, eller hur? Och backa, hur lätt är det?

Här nedan ser ni tre olika sorters lutningar, för ja raser är byggda på olika sätt för att användas och vara hållbara på inom skilda områden men detta lämnar vi nu.

Lutar framåt
maharajah

Står balanserat
maxresdefault

Lutar bakåt
ladda-ned

Så vad har bakdelen för funktion i det här?
Jo, en häst som är framåtlutad så som min använder gärna människan som rullator i rädsla av att annars ramla. De flesta hästar vet inte ens om att de äger bakben. Dessa fungerar som ganska stödpinnar men inget mer innan hästen fått medvetenhet om dem.
Den klockrena bilden någon redigerat som visar hur min häst sett sig själv. Han har ansett sig själv som hästen till vänster.
mutant-horses-with-two-legs-123241

Vad händer då när hästen blivit medvetna om dess existens? Jo, helt plötsligt kan hästen då och då flytta sin tyngdpunkt (till en början väääääldigt lite eftersom de fortfarande inte riktigt listat ut hela bakbenens styrka och funktion).

Kan ni tänka er känslan i denna bild (Se den ritade ”streckhästen” till vänster ovan).
Tänk er att vi fäster ett snöre uppe i rumpan på hästen och saaaakta drar med oss hästens kropp i snöret bakåt. Det är en känsla av att balansera om till sina bakben, eller hur? Och vad händer med lutningen på frambenen? Den blir mindre va? Som den ritade bilden till höger.
Kolla på hästarna i bilderna ovan igen med samma tanke. Kolla alltså inte bara på dess ben utan kolla på hur långt man dragit bak det där snöret vi fäst i hästens rumpa.

Min häst har med logiska övningar för både bakben och bogar fått en otroligt mycket bättre balans men har fortfarande en bra bit kvar att jobba. Han har börjat lära sig att balansen går att skifta och att benen kan placeras både här och där utan att han ramlar, men han är fortfarande inte övertygad vilket märks vid exempelvis verkning av hans käraste ägodelar frambenen.

Finns det fler sidor av detta? SJÄLVKLART. Några av flera anledningarna kan vara dessa:
– Ras, Vissa raser lutar i sin konstruktion mer än andra.
– Felskolning
– Ingen skolning
– Smärta
osv.

Observera att inget är svart eller vitt, det finns aldrig en klar och tydlig mall, ingen one size fits all.

Detta är lite av det vi jobbar med även i de små och tillsynes omärkbara övningarna, att ge häst och ryttare ökad kroppskännedom, rakriktning, balans och styrka.